Related Paintings of unknow artist :. | detail of a French or Flemish rug | flowers | There are angels and prophets on the throne of Our Lady | Portrait of Madame Victoire | Konstakadiens modellskola |
Related Artists:
Antonio Maria Esquivel
Nacio en Sevilla en 1806. Comenzo los estudios de pintura en la Academia de Bellas Artes de Sevilla. Alli se familiarizo con la tecnica pictorica y el detallismo al estilo de Murillo. En 1831, se traslado a Madrid, donde concurso en la Academia de San Fernando, siendo nombrado academico de merito. En contacto con el ambiente intectual madrileno de esos anos, participo activamente en la fundacion del Liceo Artistico y Literario en 1837, donde daria clases de Anatomia, asignatura que impartiria tambien mas tarde en la Academia de San Fernando. En 1839, otra vez en Sevilla, sufrio una enfermedad que le dejo practicamente ciego; el artista, sumido en una profunda depresion, se intento suicidar arrojandose al rio Guadalquivir. Enterados sus companeros y amigos poetas y artistas y movilizados por el Liceo para ayudarle, sufragaron entre todos un caro tratamiento realizado por un prestigioso oftalmologo frances. Gracias a esto, en 1840 sano y recupero la vision. El artista, agradecido, pinto a sus amigos, poetas y pintores del Romanticismo, en un cuadro que se ha hecho justamente celebre. Como reconocimientos oficiales, recibo la placa del Sitio de Cadiz y la Cruz de Comendador de la Orden de Isabel la Catolica. En 1843 es nombrado Pintor de Camara y en 1847 academico de San Fernando, siendo ademas miembro fundador de la Sociedad Protectora de Bellas Artes. Como teorico de la pintura, redacto un Tratado de Anatomia Pictorica, cuyo original se guarda en el Museo del Prado. Fallecio en Madrid en 1857. Sus hijos Carlos Maria (1830-1867) y Vicente tambien fueron pintores.
Juan Vicente Masip
Spanish Painter, ca.1475-1545
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.